Ett rent helvete
Kategori: Allmänt
Jag har ingen lust att skriva något eftersom allt känns extra jobbigt nu. Jobbigare än de senaste nästan två månaderna och den tiden har varit JOBBIG.
Jag har alltså fått beskedet att Freja är en allergisk hund. Med det menas att hon har en allergi mot en eller flera saker i omgivningen. Utredningen börjar alltid med att man ger hunden ett sorts allergifoder i åtta veckor. Under den tiden får hunden inte äta något annat, med undantag för morötter, osaltade riskakor och druvsocker. När de åtta veckorna har passerat gör man en provokation. Provokationen innebär att man ger hunden annat foder, godis, ben och allt man kan tänka sig – bara för att se om hunden blir sämre eller mår likadant som innan. Provokationen pågår i två veckor. Om Freja nu skulle visa sig må helt bra efter åtta veckor kan jag pusta ut. Om inte måste man utreda vidare.
När jag nu har tvingats släppa mitt hopp om skabb trevar jag efter nästa, mest skonsamma, alternativ. Därför väljer jag att tro att Freja har en foderallergi. Bara. Inte kvalster. Inte pollen. Inte gräs. Om hon ändå skulle vara allergisk mot något i omgivningen hoppas jag att det är är ett årstidsbundet allergen. Kvalster står alltså sist på listan av tänkbara alternativ. Bara därför är det säkert kvalster. Han där uppe har inte direkt varit på min sida på sistone.
Freja behandlas nu med antibiotika i tre veckor. Hon får även kortisonspray en gång om dagen. Dessutom rengör jag de mest irriterade områdena med decivion två gånger om dagen. Antibakteriellt schampo en gång i veckan.
I dag har jag varit och köpt munkorg åt henne. På det viset kan jag ha henne lös utan att behöva oroa mig för att hon hittar något att äta. Tack morfar för idén! Vi åkte först till en djuraffär i Boländerna och provade några varianter. Ingen av dem var riktigt bra. Därför körde vi till Brukshundcenter i Fyrislund och där hittade vi en fin munkorg som jag tror att vi ska behålla. Den är i stål och har vad man kan kalla ett litet plastfilter längst fram så att Freja omöjligt ska kunna äta upp något. Jag tror dessutom att den är svår för henne att krafsa av sig, men vi har förstås ändå inlett ett "gilla munkorgen"- projekt.
Jag sa till veterinären att det enda jag vill just nu är att Freja ska slippa besväras av klådan. Hennes problem går ut över oss båda. Jag har lika svårt som hon har att finna ro. På nätterna skäller hon så att jag vaknar upp, rosenrasande.
Det som imponerar mig mest är den stoiskhet Freja visar upp. Trots att hon är så besvärad av sina krämpor har hon en otrolig livslust och träningslust i synnerhet. Det är min hund det!
För att trösta mig själv – och tröst behöver jag – köpte jag en lydnadsväst till mig själv. På Brukshundcenter kostar den 849 kronor men jag hittade den på internet för 549 kronor inklusive frakt. Nu vill jag bara ha ett par röda Fjällrävenbyxor, en fjällryggsäck och ett par fina örhängen. I födelsedagspresent alltså. Återkommer om jag kommer på något mer.