Jan. 01, 2013
Så är 2012 över. När jag tittar på dessa siffror kan jag inte låta bli att reflektera över hur fort tiden tycks gå. Nå, det var inte det jag hade tänkt skriva om. Nej, nu skall det handla om Freja och hennes nyårsafton.
Vi har varit ute under dagen och ju senare på eftermiddagen det blev, desto fler raketer hörde vi. Freja reagerade inte alls förutom möjligen att hon tycktes lite splittrad när jag släppte lös henne på gården. Några inkallningar hörde hon inte och hon höll sig inte nära mig på det sätt hon brukar. Dessutom verkade hon motsägelsefullt nog inte vilja gå in varje gång vi hade gått klart.
Så hur gick tolvslaget då? Helt problemfritt. Freja låg och sov på mitt rum där jag hade dragit ner rullgardinen och satt på klockradion på ganska hög volym. Det här huset ligger precis invid den frusna älven och i stan skjuts det alltid många raketer; för att inte tala om pyroteknikernas show som jämt äger rum vid en av hamnarna vid midnatt. Av dessa anledningar oroade jag mig naturligtvis över Frejas små öron, men det behövde jag knappast. Vi gick till och med ut på en kissrunda efter tolvslaget.
