hejafreja.blogg.se

Att resa med en åttamånaders aussievalp som är galen och stark - tja, det gick alldeles utmärkt! Tygburen användes på sträckan Lund - Sthlm eftersom det var flera hundar i kupén. Freja kan inte riktigt slappna av när det är så stimmigt, såvida hon inte lägger sig i sin bur. Underbart. Jag kunde alltså både lyssna på musik och sova utan att oroa mig för att hon skulle springa bort. Dessutom var hon tyst som en mus. Sov mestadels. Sträckan Sthlm - Uppsala satt vi i en sådan där liten glaskupé, med fyra sitsar. Det var jag, Freja, två barn med katt samt en kille med en blandras. Schäfer, rottis och en tredje ras som jag inte kommer ihåg. Han var faktiskt riktigt snäll. Freja fick inte plats på golvet för all packning (inte min - deras) samt jättehunden, så hon fick sitta i mitt knä. Det gjorde hon så snällt medan den andra hunden åt hamburgare och katten fick komma ut ur sin bur. Den lilla flickan satt dessutom och klappade på Freja flera gånger. Jag är väldigt imponerad.

Bussresan från centralen och hem gick också som en dans. Det enda problem jag har hade under resan var packningen. Jag hade alltså en stor bag på närmare 20 kg på ryggen, en tygbur med en tung ryggsäck i, samt en hund som kan vara något bångstyrig på folktäta platser. Ni förstår kanske vad jag hade att tampas med. Stackars Freja drar ju ibland så att hon håller på att kvävas. Man kan tycka att hon borde koppla dragandet till kvävandet men det verkar inte så. Hon gjorde dessutom ifrån sig mitt på perrongen vilket inte var jättelägligt, men jag plockade snällt upp det och gick vidare. Vilken hjälte jag är. Jag måste berömma mig själv.

Jag vill också uppmärksamma er på att vi avklarat fyra tågresor under en tidsperiod på elva dagar. Två tog ungefär fyra timmar och två tog fem och en halv. Vi har också åkt bil och buss utan svårigheter. Snacka om bra miljöträning. Lekt med andra hundar har vi också gjort. Kungspudeln Hassan och Freja bodde alltså ihop i sju dagar. De lekte fint förutom en gång när de faktiskt rök ihop ordentligt. Naturligtvis bråkade de över ett ben. Jag fick formligen dra Freja ur bråket. Den bruden lägger sig inte. 

Freja lekte också med den franska bulldoggen Hugo som är lika gammal som henne. Jag ska visa er bilder sedan. Han ser underbar ut, Hugo. En riktigt liten, tjock och stark liten knutte. 

Vi är nu hemma. Jag ska städa som en galning eftersom mamma och gänget kommer hit sent i kväll efter att ha bilat från Luleå. Två barn, tre vuxna och en hund ska sova här i natt. Jag längtar inte.